Ibland kan man inte undgå att bli förundrad över hur väl en mor känner sina barn. Det vet av någon anledning alltid när man ligger riktigt illa till ekonomiskt och så kanske det ramlar in en hundring till nödvändigheterna. Men en hundring på kontot i all ära, men ibland förvånar de en ännu mer, som min mor gjorde i förra veckan.

Döm av min förvåning när ett paket ligger i lådan adresserat från mamma och pappa. Och i paketet ligger fyra par sockor och två tia-lotter. Med paketet kommer ett kort med orden:

“Hej! Behöver du nya strumpor? Jag hoppas det, om inte färgerna passar kan du byta dem på JC.”

Hon känner allt sin son!